Nu har vi gått i mål i Kvarnturen i Motala, Supercupsfinalen. Vid fredagens besiktning upptäckte vi ett litet problem med ett styrstag. Vi körde in hela ekipaget på OKQ8 och fick låna verktyg och lokal och ägnade kvällen åt att reparera och göra om hjulinställningen. Det kändes skönt när vi gick och la oss på fredagskvällen att vi gjort allt vi kunnat, hade med oss däck för alla tänkbara väder och förutsättningar. Nu fanns det inget mer att förbereda, det var upp till oss själva om detta skulle gå vägen. Efter åtta timmars god sömn och frukost tillsammans med Ölands boulelag, 30 pensionärer, som alla ska ha ägg, bröd och filmjölk på en gång, kände vi att tävlingsinstinkten började vakna till liv. I startområdet träffade vi naturligtvis på Jonas Johansson och han hade också förberett sig grundligt, så vi kunde konstatera att tåget går på första sträckan. Det gäller att inte stå på perrongen då…

Sträcka ett ströks före start då folkracebanan var för blöt för att köra på. På sträcka två gick vi ner på ettans växel i vägbytena för att ha ordentligt varv ur dem. Normalt brukar vi ta vägbyten på tvåans växel och låta motorns moment dra. Vi växlade tusen varv högre än övriga deltävlingar i Supercupen. Vi startade som bilen före Jonas, så i mål väntade vi kvar för att se vilket tempo han hade hållit. Vi hade slagit honom med 8 sekunder på 15 km körning! Dessutom saknade han luft i ett däck. Då kände vi att vi hade kopplat greppet och han måste attackera ytterligare. Om det var det eller något annat låter jag vara osagt, men det resulterade i att han körde punktering på sträcka tre och tvingades bryta pga sönderslaget bromsok. Då var Supercupen klar, men eftersom vi hade laddat en hel vecka för att tävla om tiondelar, var det svårt att tagga ner. Är det tävling så är det ju alltid roligt att vinna, så vi fortsatte i samma tempo. Det fanns ju trots allt 44 andra att slå! Så vi slog inte av på takten utan fortsatte i full fart. Med Mikael Eriksson och Johan Holmberg i hasorna fanns det inte utrymme för någon söndagskörning. Och naturligtvis kändes det bra att kunna avsluta Supercupen med årets tredje klasseger!

Nu håller vi eventuellt på att få till en start i Västrallyt, Trollhättans SM-deltävling. I skrivande stund har inte alla pusselbitar fallit på plats, men det ser i alla fall ut som att alla pusselbitar finns i asken. J

Hoppas vi får anledning att bjuda in er till vårt VIP-tält i Trollhättan.